HISTORIA

HISTORIA

LEGADO DI FE

Den un siglo i mei Iglesia Atventista di Shete Dia a krese di un man yen di individuonan, kendenan kuidadosamente tabata studia Beibel den nan búskeda pa e bèrdat, pa un komunidat mundial di mas di 20 mion miembro. E historia di atventismo den e parti di mundu akí, spesialmente den e teritorio di Aruba, Boneiru i Kòrsou, a kuminsá na aña 1924 kaminda mishoneronan a yega for di Venezuela na nos islanan ku un mensahe speshal.

Den un siglo i mei Iglesia Atventista di Shete Dia a krese di un man yen di individuonan, kendenan kuidadosamente tabata studia Beibel den nan búskeda pa e bèrdat, pa un komunidat mundial di mas di 20 mion miembro i miónes di otronan ku ta konsiderá Iglesia Atventista komo nan kas spiritual. Doktrinalmente Atventistanan di Shete Dia ta heredero di e fe di e movementu milerita den e añanan di 1840. Aunke e nòmber “Atventista Di Shete Dia” a keda skohé na 1860, e denominashon a keda ofisialmente organisá te ku 21 di mei 1863, ora ku e movementu tabata konsistí di kasi 125 iglesia i 3.500 miembro.

E hendenan prominente na komienso di e iglesia akí tabata Hiram Edson, James Springer White i su kasá Ellen G. White, Joseph Bates i J. N. Andrews. Despues di algun dékada e iglesia a ekspandé for di su base original na Nueva Inglatera i a bira un organisashon internashonal.

Dia 7 di yüli 1924 mishoneronan atventista a yega na e islanan ABC for di Venezuela. Ku e barku S. S. Van Rensselaer nan a drenta e bahia di Willemstad i for di aki a kuminsá e trabou di kompartí e mensahe atventista. For di e momentu ei te ku awe e iglesia a krese riba e islanan akí i awe ta manehando iglesianan, skolnan, hòspital, libreria i agensia pa desaroyo i alivio.

lodo sda church
UNION KARIBE HULANDES 
© 2018 Dutch Caribbean Union of Seventh-day Adventists